En annan sorts rädsla
Jag har genomgått mycket i mitt liv och det finns få saker som skrämmer mig, saker som kan få mig att gråta ut eller att bli rädd helt enkelt... En av de sakerna hände denna helg på båten. En okänd kille, som jag aldrig träffat tidigare men som jag satte mig vid och dennes 2 kompisar. Vi satt och drack en stund, innan jag fortsatte min väg neråt då jag var med andra innan detta...
Tiden går ett tag och lite senare träffar jag på 3 av de som jag känner och alla springer.. Jag frågar dem vad som händer... Killen, som vi kan kalla Lukas, håller på och får ett epileptiskt anfall. Jag blir lite rädd pga det men jag följer med för att se situationen, för jag som själv har fått dessa anfall kan nog vara till hjälp.
Men det är där vart det tar slut. Jag gör så gott jag kan för att han ska det bra och att han inte ska få det värre men efter ett tag bryter jag ihop. Jag kunde inte stå ut att se honom. Jag började få panik, jag började gråta.. Jag visste i mina tankar att det kunde mycket väl hade kunnat vara jag som låg där. MEn ju längre tid det tar för vårdarna att komma till plats, desto värre började allt som hände vara för mig. Jag klarade inte av pressen. Jag gick från Lukas och ställde mig vid sidan om. Då bröt jag ihop totalt. Jag gick ut för att få luft och en chans till att få ordning på tankarna.. Men det hjälpte inte. Nu vet jag dock inte hur det gick för Lukas, han blev nog omhändertagen och fått vård.
Omhändertagen blev även jag, fast inte av vårdarna. Utan av de 3 som sprang i första början. De 3 såg till att även jag fick det bra, att jag inte går runt i panik i tankarna. I flera timmar efter situationen satt jag ganska mycket i bara chock, då jag hade svårigheter med att hantera det som hänt. Men eftersom de 3 alltid var vid min sida gick allting mycket smidigare. Det är jag enormt tacksam för och jag är glad att veta att det kommer finnas andra som står vid min sida när jag behöver det.
Tiden går ett tag och lite senare träffar jag på 3 av de som jag känner och alla springer.. Jag frågar dem vad som händer... Killen, som vi kan kalla Lukas, håller på och får ett epileptiskt anfall. Jag blir lite rädd pga det men jag följer med för att se situationen, för jag som själv har fått dessa anfall kan nog vara till hjälp.
Men det är där vart det tar slut. Jag gör så gott jag kan för att han ska det bra och att han inte ska få det värre men efter ett tag bryter jag ihop. Jag kunde inte stå ut att se honom. Jag började få panik, jag började gråta.. Jag visste i mina tankar att det kunde mycket väl hade kunnat vara jag som låg där. MEn ju längre tid det tar för vårdarna att komma till plats, desto värre började allt som hände vara för mig. Jag klarade inte av pressen. Jag gick från Lukas och ställde mig vid sidan om. Då bröt jag ihop totalt. Jag gick ut för att få luft och en chans till att få ordning på tankarna.. Men det hjälpte inte. Nu vet jag dock inte hur det gick för Lukas, han blev nog omhändertagen och fått vård.
Omhändertagen blev även jag, fast inte av vårdarna. Utan av de 3 som sprang i första början. De 3 såg till att även jag fick det bra, att jag inte går runt i panik i tankarna. I flera timmar efter situationen satt jag ganska mycket i bara chock, då jag hade svårigheter med att hantera det som hänt. Men eftersom de 3 alltid var vid min sida gick allting mycket smidigare. Det är jag enormt tacksam för och jag är glad att veta att det kommer finnas andra som står vid min sida när jag behöver det.
Supa supa supa, bärs bärs bärs
Efter att i en vecka genomgått ett helvete pga inkompetenta arbetskamrater är jag fan glad att det är fredag... Det här med att man ska gå 10.000 steg om dagen.. Jag tror jag tog det för jag fick in i så helvete gå fram och tillbaka mellan 2 olika jobb... Det hade vart fan så mycket enklare om det från början sagt allt som vi skulle göra vid det första jobbet istället för att säga senare på dagen att man missat..Såklart jag missat, INTE FAN VISSTE JAG ENS OM SKITET SOM JAG MISSAT!!!!
Näe, tack för denna fredag, som kommer att avverkas med en innebandy match i Västergård...Men mest är jag tacksam för morgondagen..När mina fötter på storlek 42 2/3 nuddar mattan på Cinderella så har allt jag gjort denna vecka glömts bort. Bara tankarna om antalet öl, vart jag ska däcka, hur mycket pengar tappas bort, hur myckte jag kommerspy? finner sig.. Jag kommer i 24 timmar hamna i en annan värld och när jag väl kommer ut från den ska jag fan i mig sova...Tills dagarna når tisdag....
2 små saker... Jag funtar på att ge Linnéa titeln "Bästis" då den vart ledig ett bra tag nu...
Ado Leirup är fan i mig den roligaste mannen under den tid man klarar av att lyssna på honom...
Näe, tack för denna fredag, som kommer att avverkas med en innebandy match i Västergård...Men mest är jag tacksam för morgondagen..När mina fötter på storlek 42 2/3 nuddar mattan på Cinderella så har allt jag gjort denna vecka glömts bort. Bara tankarna om antalet öl, vart jag ska däcka, hur mycket pengar tappas bort, hur myckte jag kommer
2 små saker... Jag funtar på att ge Linnéa titeln "Bästis" då den vart ledig ett bra tag nu...
Ado Leirup är fan i mig den roligaste mannen under den tid man klarar av att lyssna på honom...
The Spider awaits me
I väntan på att jag ska kunna få kunna borsta tänderna samt att jag ska bli upphämtad tänkte jag ta och skriva lite till er.. Lite för att jag inte gjort det på ett tag, lite för att Malin inte ska hålla på igen, lite för att jag inte har något annat att göra för tillfället...
Jag finner det bra för mig nu när jag börjat jobba igen, känns som att man har nånting att göra från morgonen till kvällen. Behöver inte tillbringa alltid som döing inomhus, väntandes tills alla andra ska komma hem från sina aktiviteter som de genomfört...Ser framemot dagens arbete, jag och en riktigt skön polare till mig på jobbet ( Oskar, han gjorde min tatuering) vi ska ta och tvätta rent en av "spindlarna" på jobbet... Spindeln är en gripklo vid ett område som när den ställs upp på marken, så kan jag med inga problem ställa mig under den...
Det enda jag är smått orolig över är risken för att bli attackerad av fåglar. Det har hänt tidigare i detta yrke med andra som jag känner och när jag såg ca 10 duvor/kråkor på området igår..Jao, det blir småkul. Får försöka vara snabb med kniven eller så får vi helt enkelt söka tillstånd till att skjuta ner de jävlarna...
Har en känsla att min skjuts har kommit.. Aja, hej då!
Jag finner det bra för mig nu när jag börjat jobba igen, känns som att man har nånting att göra från morgonen till kvällen. Behöver inte tillbringa alltid som döing inomhus, väntandes tills alla andra ska komma hem från sina aktiviteter som de genomfört...Ser framemot dagens arbete, jag och en riktigt skön polare till mig på jobbet ( Oskar, han gjorde min tatuering) vi ska ta och tvätta rent en av "spindlarna" på jobbet... Spindeln är en gripklo vid ett område som när den ställs upp på marken, så kan jag med inga problem ställa mig under den...
Det enda jag är smått orolig över är risken för att bli attackerad av fåglar. Det har hänt tidigare i detta yrke med andra som jag känner och när jag såg ca 10 duvor/kråkor på området igår..Jao, det blir småkul. Får försöka vara snabb med kniven eller så får vi helt enkelt söka tillstånd till att skjuta ner de jävlarna...
Har en känsla att min skjuts har kommit.. Aja, hej då!
Hell seems like fun now
Jarå, då är man hemma efter ännu en dag i det trevliga Solnaverket.. Ingenting går upp mot att jobba på insidan av en panna i 7 timmar med 30 grader varmt. Sen blir det en massa fram o tillbaka ifall rören man suger upp all stelnad damm med låser sig..Då ere bara ut ur den 50x50 cm stora luckan, banka lite med en bit planka där vart det har låst sig med skitet.. Funkar inte det så ere bara att koppla ur de närmaste slangarna och lösa det på nåt sätt.. Sen sätter man igång igen... Sen är dessutom maten underbar... Förutom frukosten klockan 05:15, det enda jag fick i mig mellan 05:00 och 18:00 var 3 flaskor Mer och 1 flaska coca-cola.. Jättegott...
Men nu är det slut dock, imorgon är jag ledig och ska jag fan i mig ta det lugnt... Det är jag glad för...
Men nu är det slut dock, imorgon är jag ledig och ska jag fan i mig ta det lugnt... Det är jag glad för...
Bilar till vänster,bilar till höger,om de stannar går jag över
Mitt senaste inlägg verkade skapa rubriker.. 4 kommentarer, vilket förövrigt är rekord men även det innebär att någon faktist läser min blogg...
Efter att ha läst igenom det jag skrev och läst de följande kommentarerna har jag fattar själv att det som jag skrev kan vara onödigt från min sida men jag är glad att jag fick det sagt. Jag borde inte ta åt mig men jag gjorde det. Jag skrev det under en aggresiv liten tid inom mig och jag behövde få ut ur mig... Det är inte så att jag hatar er, nej..Jag hatar ingen och vill verkligen inte vara på någons "svarta lista".. Jag känner mig helt enkelt trött på att bli sedd som ett objekt... Jag känner mig inte som en personen bland eran närvaro utan som ett objekt.. En som man kan ta fram vid behov och slänga iväg utan att bry sig om dess framtid..
Sen är det även det att min ord tas sällan på allvar.. Ingen lyssnar på det jag säger, ingen verkar bry sig om jag har nåt att säga. Därför blir det svårare att umgås, när man bara sitter tyst där. Jag förlorar även lusten att prata då det sällan blir diskussioner på en hög nivå utan i mestadels känns det som skvaller..
Sarah, jag försökte komma på en snäll mening här men inget kom upp i skallen...Du är trevlig...De va nog allt...
Malin, fortfarande.....Inte dedikerade inlägg....
Jag undrar fortfarande varför jag måste inkludera smileys till min blogg...
Efter att ha läst igenom det jag skrev och läst de följande kommentarerna har jag fattar själv att det som jag skrev kan vara onödigt från min sida men jag är glad att jag fick det sagt. Jag borde inte ta åt mig men jag gjorde det. Jag skrev det under en aggresiv liten tid inom mig och jag behövde få ut ur mig... Det är inte så att jag hatar er, nej..Jag hatar ingen och vill verkligen inte vara på någons "svarta lista".. Jag känner mig helt enkelt trött på att bli sedd som ett objekt... Jag känner mig inte som en personen bland eran närvaro utan som ett objekt.. En som man kan ta fram vid behov och slänga iväg utan att bry sig om dess framtid..
Sen är det även det att min ord tas sällan på allvar.. Ingen lyssnar på det jag säger, ingen verkar bry sig om jag har nåt att säga. Därför blir det svårare att umgås, när man bara sitter tyst där. Jag förlorar även lusten att prata då det sällan blir diskussioner på en hög nivå utan i mestadels känns det som skvaller..
Sarah, jag försökte komma på en snäll mening här men inget kom upp i skallen...Du är trevlig...De va nog allt...
Malin, fortfarande.....Inte dedikerade inlägg....
Jag undrar fortfarande varför jag måste inkludera smileys till min blogg...
Pga idioti
Jag förstår inte mig på människor vissa gånger... Jag har gjort 4 inlägg pga en person.. Jag har inte dedikerat dem till henne, jag har inte skrivit nånting om henne, jag har inte gjort som hon vill jag ska göra och det roliga är att andra inte heller fattar det... Ni som känner er träffade får säga ert, ni får gärna munhugga hur hårt ni vill, sånt biter ändå inte på mig och speciellt inte från er som nu känner sig träffade av detta. Jag har gått genom livet med det i ryggen ständigt. Era små glada miner när ni kallar mig dum försvinner nog, nu blir ni kanske lite småsura? Förutom en då, du verkar alltid hysa agg mot mig.. Jag får mer negativ respons från än positiv från er..En negativ kommentar,som "du är så dum XD" blir inte positiv bara för att skitet innehåller en smiley...
Poängen med detta.. Jag sa att jag gör det endast pga henne, inte att jag gör det för henne... Men varför ska jag göra det överhuvudtaget? Varför ska jag blogga? Mina bloggar innehåller sällan nåt, mina kommentarer är sällan positiva kommentar. Jag ser allt mindre mening med det.. Visst kommer jag nog hålla den kvar men jag börjar undra lite varför jag ska fortsätta med det...
I skyumdan av detta vill jag säga ett speciellt Hej till Mariah som jag nuförtiden endast träffar på CP...
Poängen med detta.. Jag sa att jag gör det endast pga henne, inte att jag gör det för henne... Men varför ska jag göra det överhuvudtaget? Varför ska jag blogga? Mina bloggar innehåller sällan nåt, mina kommentarer är sällan positiva kommentar. Jag ser allt mindre mening med det.. Visst kommer jag nog hålla den kvar men jag börjar undra lite varför jag ska fortsätta med det...
I skyumdan av detta vill jag säga ett speciellt Hej till Mariah som jag nuförtiden endast träffar på CP...
Lite pga Malin
Jag kan fan verkligen inte blir frisk... Har haft influensan i snart över en vecka. Det som såg ut som att jag skulle blir friskare så vaknade jag idag sämre.. Jättekul! Hatar att sinne och göra inget..All ensamhet börjar gnaga mig i skallen och det är jobbigt...Fast när man får tid själv får man gott om tid att göra annat.. Det som jag har gjort är...
Spelat småspel på internet...
Ganska kul om man hittar spel man kan spela..
http://www.ferryhalim.com/orisinal/g3/bells.htm
http://www.spele.nl/game/ontwijken/themissilegame3d.html
Orkade inte leta mer, tappade bort mig när jag började spela andra spel...
Bara pga Malin, del 3
Jag skriver endast till enbart Malin, då detta blir den tredje som är dedikerad till henne.
Du vill att jag ska skriva oftare och nu har jag gjort det. Resultatet = 1 kommentar och den var från Emilia, som besvarade min fråga...
Sidovisningar gör mig inget, bryr inte om det och har verkligen inte tillräckligt med..ja vafan det nu än heter att kolla upp det.. Men en kommentar, bara ett ett kort hej eller ett argument till något jag skrev.. Då vet jag att du varit här och snokat..
Nästa gång min kära lilla Malin...Använd tangetbordet..
Du vill att jag ska skriva oftare och nu har jag gjort det. Resultatet = 1 kommentar och den var från Emilia, som besvarade min fråga...
Sidovisningar gör mig inget, bryr inte om det och har verkligen inte tillräckligt med..ja vafan det nu än heter att kolla upp det.. Men en kommentar, bara ett ett kort hej eller ett argument till något jag skrev.. Då vet jag att du varit här och snokat..
Nästa gång min kära lilla Malin...Använd tangetbordet..
Bara pga Malin, del 2
Som sagt.. Nu gör jag det bara för att Malin inte ska tjata.. Vaknade för 10 minuter utav grymma hostningar,vilket jag haft ett tag nu och som verkligen är ett helvete. Då jag inte kunde hindra dem fick jag roffa åt mig papperskorgen. Världens trevligaste slemkavaller och näsblood. Hur kul som helst!!!!
Måste påpeka även att det är kul att se Sarah, min ärkefiende, klaga över Malin också.
Bara pga Malin
Som sagt, bara pga Malin...
Jag måste låta er veta att när jag skriver blogg är det oftast för att jag är på strålande humör och att jag klarar av saker som måste fixas.. Men på sistone har jag blivit sjukare och sjukare och nu är sjukdomen på topp verkar det som. Jag har haft det riktigt bra detta år, förutom sjukdomen såklart. Jag gick på nyårsfest i Järna, det va grymt kul och hela det avslutades med att basta, bada bubbelpool och film... Sen blir väckt på morgonen av kompisen föräldrar, vilket gjorde det hela till en grymt bra kväll...
Men, i och med sjukdomen nu så kommer jag hålla mig lite isolerad från omgivningen.. Eller njaa.. Inomhus åtminstone..
Jag har väl inte så mycket att säga...
Juste, Emilia... Vad har hänt med din blogg?
Malin, du är så söt så, ska försöka uppdatera lite oftare så att du blir glad..
Jag måste låta er veta att när jag skriver blogg är det oftast för att jag är på strålande humör och att jag klarar av saker som måste fixas.. Men på sistone har jag blivit sjukare och sjukare och nu är sjukdomen på topp verkar det som. Jag har haft det riktigt bra detta år, förutom sjukdomen såklart. Jag gick på nyårsfest i Järna, det va grymt kul och hela det avslutades med att basta, bada bubbelpool och film... Sen blir väckt på morgonen av kompisen föräldrar, vilket gjorde det hela till en grymt bra kväll...
Men, i och med sjukdomen nu så kommer jag hålla mig lite isolerad från omgivningen.. Eller njaa.. Inomhus åtminstone..
Jag har väl inte så mycket att säga...
Juste, Emilia... Vad har hänt med din blogg?
Malin, du är så söt så, ska försöka uppdatera lite oftare så att du blir glad..
